År 2002 körde jag en Mustang GT från 1996 (min första bil), jag blev äntligen botad från cancer och eftersom jag höll mig på topp med skolan och fotbollen kunde jag ta examen med min klass 2003. Jag ville ursprungligen ha en Saleen men fick reda på att 2003 års Cobra (terminator) fanns, så innan jag visste ordet av fick jag bilen, jag är den ursprungliga ägaren. Inte så länge efter att jag hade fått Cobran blev min GT påkörd och totalförstörd, så det slutade faktiskt med att jag fick en Saleen också. Jag hade alltså två svarta mustanger med kompressor i mitt garage. Eftersom jag är ett kugghjul och har arbetat inom bilindustrin i princip hela mitt liv skulle jag naturligtvis modifiera den. Jag började med en mindre fläktremskiva, insugning, avgasutsläpp och några stora klibbiga Mickey Thompson-däck, och jag märkte en stor skillnad. Innan jag visste ordet av hade bilen en Kenne Bell på sig och den var kungen av däckförstöring. Efter att ha blåst en huvudpackning gjorde jag lite forskning och fann att Eddie är modulgurun och vet vad han gör, jag har faktiskt hört talas om Eddie under en tid. Eftersom jag är så kräsen som jag är lät jag bygga motorn av Addiction Motorsports/Eddie Rios med en större blåsmaskin (3.4 whipple) och andra godbitar som kostade en liten förmögenhet, men man får vad man betalar för haha. Bilen har 27 000 mil och har aldrig varit i regn. Jag har ställt bilen på några olika bilutställningar och den har vunnit en hel del troféer trots att den är 13 år gammal. Jag har tagit bilen på några auto cross-banor i Fontana, Willow Springs och Buttonwillow. Än i dag får bilen tummen upp av folk och biljetter av polisen när den kör ut. Det här är en bil som jag kommer att ha för alltid.